Klostrets tillkomst

Etableringen av klostret och uppförandet av hela anläggningen pågick under större delen av 1100-talet. Klostret växte i storlek och betydelse och fick en central plats i landets tidiga historia.

Att bygga ett kloster, med den imponerande klosterkyrkan som centrum och ett antal andra stora byggnader i sten runtomkring, tar många år. Etablerings- och uppbyggnadsskedet pågick under större delen av den andra hälften av 1100-talet. Klostret växte alltså både i storlek och betydelse under denna tid.

Kungagravar i klosterkyrkan

Att Varnhems kloster fick en central plats i landets tidiga historia vittnar de gravar om, som finns inne i kyrkan. Knut Eriksson, Erik den Heliges son, dog på 1190-talet och utsåg Varnhems klosterkyrka till gravplats. Efter honom valde både sonen Erik Knutsson och sonsonen Erik Eriksson (”läspe och halte”) att låta sig begravas i klosterkyrkan.

Birger jarl räknas som klosterkyrkans byggherre

År 1234 utbryter en stor brand i klostret och stora delar av den inre anläggningen förstörs. Återuppbyggnaden startades direkt med ekonomiskt stöd genom avlatsbrev från påven samt hantverksmässigt stöd från brödrakloster i norra Tyskland.

En av landets viktigaste personer på 1200-talet, Birger jarl, anses ha haft en viktig roll i återuppbyggnaden, så viktig att han räknas som kyrkans stiftare – byggherre. Även han, som under en period var den verkliga regenten i landet, ligger begravd i klosterkyrkan. Efter återuppbyggnaden och ca hundra år framöver var det landets största munkkloster. Inför reformationen noterades att Varnhems kloster hade 262 gårdar i sin ägo.