Klicka på kartan för att se en större karta! Obs: Illustrationen är från 2021 vissa avvikelser kan förekomma

< >

Klostersjöns kulturhistoria

Munkarnas sjö har nu återställts genom att dämma sjön precis som munkarna gjorde på medeltiden. En ny dammvall har byggts som håller vattnet kvar. Vi har också valt att gräva fram bäckfåran så att vattnets väg till sjön är synlig. Innan Klostersjön skulle anläggas grävdes arkeologiska provgropar som tydligt visar att sjön är en naturlig torvmosse. Här har det alltså varit sjö under många tusen år. Sjön bildades när inlandsisen smälte och försvann för 10 000 år sedan. Under Klostersjöns botten finns ett över 3 meter tjockt lager av torv med gamla förmultnade vassrötter som visar hur sjön gradvis grundades upp och växte igen.

Kartan är en illustration från 2021 och efter detta har det tillkommit såväl vandringsleder, som grillplats och Dahliarabatt efter detta. 

1 Klosterruinen

Varnhems kloster grundades i mitten av 1100-talet. Den stora klosterkyrkan står fortfarande kvar medan resten av klosteranläggningen revs på 1500-talet.
Ruinerna av klostrets huvudbyggnader intill kyrkan togs fram vid arkeologiska utgrävningar åren 1918 – 1925. De synliga ruinerna utgör bara ungefär en
femtedel av klosterområdet. Det fi nns därför fortfarande mycket kvar av det medeltida klostret dolt under mark som väntar på att bli utforskat.

2 Klostrets yttre begränsningarmur

Under medeltiden löpte en ca 3 meter hög mur av kalksten runt Varnhems kloster. Det var en viktig gräns för att avgränsa klostret från världen utanför.
Innanför muren rådde klostrets regler och lagar. Muren revs när klostret försvann på 1500-talet och nu fi nns det bara några bottenskift kvar under
mark. Stora kalkstensplattor har lagts i gräset på den västra och södra sidan om klosterområdet för att markera klostermurens sträckning.

3 Munkarnas ekonomiområde

Under grästorven på fältet söder om klosterruinen döljer sig rester av husgrunder från olika verkstäder, magasin, förråd, stall och andra ekonomibyggnader som hörde till klostret. Här tillverkades och bearbetades
mycket av det som behövdes i den dagliga verksamheten, till exempel olika verktyg och redskap, tyg, läder, rep, kalkbruk, taktegel, brädor, träkol och ved. Här fanns ugnar för brödbak och konservering av fisk och kött, liksom odlingsbäddar med läkeväxter, köksväxter, kryddor, fruktträd och sannolikt även en bigård.

Arkeologiska utgrävningar pågår här sedan 2019 för att ta reda på mer om hur munkarna levde i Varnhem.

4 Klosterkvarnen

Vid varje kloster skulle helst fi nnas en kvarn där säden från klostrets gårdar kunde malas till mjöl. Klosterkvarnen i Varnhem bör ha tillkommit under 1100-talet och den fanns kvar i bruk ännu i slutet på 1800-talet, då under namnet ”Hammars kvarn”. På platsen kan man se grunden efter den sista kvarnbyggnaden och hjulgraven där det stora kvarnhjulet snurrade.

Här finns även en källa där det rinner fram rent vatten ur berget. På höjden ovanför kvarnen ligger Kata Gård. Här finns spåren av den stora vikingatida gården som brukade markerna innan munkarna kom. På Kata Gård
berättas om de kristna vikingarna i Varnhem.

5 Munkarnas vattenränna

För att kunna driva klosterkvarnen behövdes rinnande vatten. Därför grävde munkarna en 300 meter lång ränna längs berget åt söder fram till ett större källsprång.

Vid källan konstruerades en mindre damm där vattnet samlades. När det var dags att mala mjöl i kvarnen öppnades en dammlucka och vattnet kom
forsande i rännan. Vattnet kunde även ledas vidare in i klostret. Där behövdes rinnande vatten för att spola rent i latrinerna (toaletterna) och för att spola ut avfall och slaskvatten från klostrets köksavdelning.

6 Gravröse

På toppen av höjden som heter ”Hammaren” finns ett stort gravröse från bronsålder/äldre järnålder, dv s en grav som är ungefär 2000–3000 år gammal. Här på höjden har man en fantastisk utsikt över Klostersjön
och klosterområdet. Gravröset är inte utgrävt utan ruvar ännu på sina berättelser och hemligheter. Gravrösets storlek och placering antyder att det var en betydelsefull man eller kvinna som begravdes här.

7 Munkarnas dämme

När munkarna kom till Varnhem i mitten på 1100-talet fanns goda förutsättningar att bygga ett kloster som kunde försörjas av de rika markerna runt om. Men helt nöjda var de inte. Det behövdes mer vatten i anslutning
till klostret. Därför satte munkarna igång och förvandlade den gamla torvmossen söder om klostret till en liten sjö. Där kunde de ha tillgång till färsk fisk, få vatten till sina odlingar och olika hantverk, till djuren,
till tvätt och mycket annat. Rester av munkarna gamla dammvall kan fortfarande ses intill den nya vallen vid Klostersjöns utlopp i söder.

8 Klostersjön

Efter medeltiden, när klostret försvunnit, fanns inte behov av en vattensamling här och då revs munkarnas dammvall. På äldre kartor från 1700- och 1800-talen finns ingen sjö inritad, men man kan se att det då fortfarande fanns tre tillflöden av vatten som rann in i området. I början av 1900-talet grävdes diken genom mossmarken så att den kunde odlas upp. Dessa diken ersattes av täckta cementrör på 1970-talet. Nu har sjön återställts och precis som munkarna en gång gjorde kan också vi som rör oss här idag blicka ut över en vattenspegel.


Denna sida uppdaterades

Dela:

Varnhems Kulturmiljö

Besöksadress: Axevallavägen 21
Postadress: Skara kommun, 532 88 Skara
Telefon: 0511 325 81
Org.nr: 769637-7634
E-post: info@varnhem.se

Varnhems Kulturmiljö är en ekonomisk förening med syfte att utveckla besöksmålet Varnhem.

Instagram

Cookies

Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse på hemsidan. Genom att fortsätta godkänner du vår användning av cookies.